tisdag, mars 03, 2009
Jag har bestämt mig!
Sarah Dawn Finer är min favorit i Melodifestivalen i år. Jag har hört mindre än 30% av bidragen, men hur mäktig var inte hennes låt? Vid tonartshöjningen är den ju fulländad! Förra låten hon deltog med var jävligt mesig, men den här rensar luften mellan oss Sarah. Nu börjar en underbar vänskap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Den var min favorit bland powerballaderna, men själv var jag nog svagast för den upp-poppade operan på slutet, även om jag tyckte att den drunknade i musiken lite väl mycket ibland. Men då var jag samtidigt ute efter att höra något excentriskt, kanske lite i protest till de där trista första låtarna, heh.
SDF var däremot min tvåa och jag önskade henne vidare istället för Agnes. Agnes kändes så trist och "producerad", själlös. SDF var också klart snyggast klädd under kvällen! :) Och den bokstavliga höjningen av SDF själv! Vad är en simpel hårfläkt mot det? Nej, precis, ingenting!
Själv kollade jag det där avsnittet i söndags pga festen dagen innan. Jag tycker något ord som "lyxbaxfylla" passar bäst där. Unnade mig både ett skrovmål och sådan där flummig underhållning, det var nästan så att man fick en tår i ögonvrån. Det kändes så vackert och perfekt! Ja, man behövde kanske vara där för att förstå.
Nu ska jag kolla Triumph, the Insult Comic Dog. Ha det! ;)
Har just skrivit om melodifestivalen själv i min blogg och jag har sett 3 bidrag tror jag. Sarahs var en av dom. Jag älskar Sarah, hennes röst, utseende och personlighet.. Och från början gillade jag låten.. Sen väntade jag på det där storslagna slutet, men jag tyckte inte att det kom riktigt..trots tonhöjning. Kanske låter det bättre nästa gång.
Skicka en kommentar