Snart hemma

Jag saknar min familj och jag onskar att de hade kunnat vara med och uppleva detta helt underbara och samtidigt helt sjuka land. Men forutom det hade jag verkligen velat stanna, jag ar nu mer kaer i Palestina, i palestinier och faktiskt lite i Israel med, dock inte for deras vidriga garningar utan for deras ovriga kultur och vackra natur.

I kvall har vi haft en ganska uppsluppen men lite sorgsen avslutning pa veckan har och i morgon klockan 16 aker jag fran Tel Aviv tillbaka till Sverige. Efter samlingen har jag packat som en galning och ar ganska less pa hur mycket det visade sig att mina shoppingfynd tar. Men det ar sa oseriost billigt har! Jag kopte till exempel ett par Converse All Stars for 120 schekel, d.v.s 214 SEK!(De kostar 599 SEK i sverige) Det ar helt otroligt. Och jag har kopt tva vaskor for under 300 sek for bada.

Idag nar jag och Marina var uppe pa Jaffa Street, som ar en gata i de judiska kvarteren (Israeliska) sa skulle vi in pa ett cafe for att lana toaletten och da stod det vakter i dorren till och med dar och visiterade vara vaskor. Det ar helt galet, min vaska har blivit genomsokt av sa manga personer med synliga vapen nu att man inte ens reagerar langre.

I morgon ska vi ta oss ut ur landet. Det kommer bli en ordentlig provning. Hard passkontroll och vi kan vanta oss langa forhor, darfor ska vi vara pa flygplatsen i Tel Aviv 3 timmar innan planet gar. Jag ar onekligen lite nervos. Jag har rullat in min palestina-propaganda i min badhandduk. Forhoppnignsvis genomsoks inte min vaska grundligt, annars kan jag vanta mig mycket skit.

Wish me luck. Vi hors i morgon mamma, pappa och bror! Vi syns i morgon farmor, farfar och faster!

Fler bilder fran Palestina och Israel

Den har lilla flickan, Aisha, foddes i fangelset och bor nu mer hos sina morforaldrar. Bada hennes foraldrar sitter i fangelse for att de uttryckte att de inte stoder Israels fortryck.


Forsta morgonen i Gamla stan i Jerusalem.


Ett litet barn i Silwan. Hon ar en terrorist enligt varlden.


Pa var vag till Doda havet, dar vi badade, sa traffade vi en kamel.

Mer bilder fran Palestina och Jerusalem

Nagra barn i Silwan som ar ett till storst del palestinskt omrade dar isralerna forsoker fa bort palestinierna genom att grava tunnlar under deras hus sa att de forstors. Lidande blir bland annat dessa barn.


Guldkupolen. Oerhort vacker.


Det har ar i fodelsekyrkan i Betlehem. Den har stjarnan visar platsen dar Jesus ska ha fotts.


Och den har platsen, Holy Sepulchre (Jag orkar inte leta ratt stavning pa det), markerar vart Jesus dog, den ar byggd pa Golgata. Dar en man knabojer finn ett hal dar korset ska ha statt.


Utsikt over Herdarnas Ang i Betlehem.

Bilder fran Palestina och Jerusalem

Nu har jag antligen lyckats klura ut hur jag far upp bilder. Det har ar bara ett axplock, men det visar nagra av upplevelserna i alla fall. Dom laggs inte upp i ordningsfoljd.

Marina, jag och Linda i Ramallah


I torsdags var vi i Betlehem. Sa har latt ar det att komma ut. Vi var tvungen ga genom passkontroll och genom blipmaskin. Palestinierna som fatt tillstand att ga ut ur Betlehem (De maste ansoka) hade det svarare an vad vi hade. Med svensk pass far man graddfilen.


Det var graffiti over hela muren. Valdigt vackra budskap mestadels.


Den har ar vacker. Ungefar sa har skrammande ar palestinierna.


Forsta dagen gick jag, Linda och Nicklas (Jag delar rum med de tva) upp i det judiska Israel, dar allt ar rent och fint i jamforelse med de palestinska delarna. Vi tog en liten paus under palmerna.

Valkommen till lyxen

Livet ar helt sjukt har nere. Jag alskar det. Bara en sadan sak att kunna pruta ner ett armband som enligt miffot i butiken skulle ha kostat 50 shekel (ca 100 kronor) till 5 shekel (10 kronor). Och det ar framfor allt bra nu nar man lart sig att de tar oerhorda overpriser.

Vi bor pa ett hotell som heter New Imperial och som ligger i gamla stan i Jerusalem. Jag och Linda delar sang och Nicklas sover i en sang bredvid. Vi bor pa ett for stadsdelen lyxigt hotell men som enligt svenska kapitalistmatt ar oerhort sunkigt. I hela Jerusalem(Atminstone de palestinska omradena) far man till exempel inte spola ner toalettpapperet pa grund av att avloppen ar sa klena, sa man kastar det i en korg bredvid toaletten. Var dusch har ett vattentryck som liknar ett stilla duggregn. Var toalettstol ar inte riktigt fast vid marken. Och det rinner avloppsvatten fran roren som vi har lagt en hotellhandduk under for att slippa kliva i.
Vi maste kopa allt dricksvatten eftersom vattnet i ledningarna kan vara sjukdomsframkallande. Vi kan inte ata kyckling, en tjej som ar med som varit med pa 4resor har fatt salmonella 2 ganger har pa grund av det.

Och var vi an gar maste vi da och da visa vara pass och lata militar med synliga vapen och inte ett sa trevligt beteende genomsoka vara vaskor och fickor. Och dessa soldater finns for ovrigt overallt, alltid med en AK4 vid axeln.

Snacka om att man far perspektiv nar man inser att detta ar lyxiga forhallanden for manniskor som kallar sig palestinier.

Jag lever

Massor hander, men det ar sa lite tid att skriva har. I gar var i i alla fall i det palestinska Betlehem, bland annat i ett flyktinglager. Det var oerhort vidrigt att se, man ser verkligen hur segrigerat det har samhallet ar. Palestinierna har det fruktansvart, israelerna har det lyxigt. Innanfor murarna ar det misar medan det israeliska Jerusalem ar oerhort vackert och lyxigt.

Idag har vi varit vid Doda havet. Det var helt ljuvligt, runt 35 grader och vattnet var sa salt att jag trodde att jag skulle bli blind nar en tysk gubbe stankte mig i ogonen.

Men nu sk jag hinna ata lite lunch. Skriver mer sen

So far so good

Sedan ungefär 04 i morse har jag varit framme i Israel/Palestina. Det hela började med att vi tog oss fran Tel Aviv till Jerusalem med buss och fick uppleva ett fantastiskt landskap.

Väl framme i Jerusalem lämnade vi våra väskor på SCSC (Sweden christian study center)och sedan gick vi ut i ett ännu inte vaket Palestina. På flyget sov jag ingenting och eftersom vi prioriterade att se Gamla Stan i Jerusalem vakna framfor att sova så har det faktiskt inte blivit någon sömn än, och här är klockan nu 14.00, så hemma är den 13.00. 28 timmar utan sömn än sa länge.

Under ett uppehåll i schemat på 3 timmar nu har många passat på att sova men jag, Linda och Nicklas gick utanför muren och in till det 'riktiga' Jerusalem. Och det är hemskt att se vilken stor skillnad det är. Här, på den Palestinska sidan, är det smutsigt, trångt och man får inte spola ner papper i toaletten eftersom avloppen är så dåliga. På andra sidan muren är det supermodernt, rent och fint och faktiskt rent av lyxigt.

Nu har jag suttit och kopierat in å,ä och ö i den här texten eftersom de inte finns här. Vi får se om jag orkar det sedan.

Jag hoppas att jag ska hitta ett sätt att lägga in bilder, det är fantastiskt vackert här. Och jag har sett kameler och lever bland palmer!

Snart!

Nu blir det sista inlägget innan jag reser. Om 3 timmar ska vi samlas på Arlanda och sedan bär det av. Nu har jag äntligen blivit nervös, men inte inför resan utan bara för om jag glömt något. Det hoppas jag sannerligen inte att jag har.

Jag skulle vilja be alla som har mitt mobilnummer att låta bli att sms:a eller ringa mig, eftersom varje samtal och varje sms kostar MIG massor med pengar. Jag är tillbaka i Sverige den 1 April 22.00, sedan är det fritt fram att kontakta mig igen.

Stockholm

Nu sitter jag på en liten mellanlandning hemma hos farmor, farfar och faster. Och på grund av att soppapumpen på mina föräldrars Audi havererade så är de kvar här, så till sist blev det till allas bästa, vi hinner se varandra innan jag åker. Om de hinner få ihop bilen kommer de kanske till och med att vinka av mig!

Som vanligt när jag åker till Stockholm via vägar så hamnar jag i ett snökaos. Hela vägen till Uppsala var det sol och fint men mellan Uppsala och Stockholm var det ett helvete. Bilolyckor, snö och bilköer överallt.

I alla fall tänkte jag lägga upp bilder på vad som händer när jag är här. Jag älskar att vara här. Jag sa till min farmor att jag jämt ska vara här när jag flyttar hit och äta mat hos dem. Då började hon gråta. Eller nej, men nästan.
Farfar gjorde min favoriträtt speciellt för mig, ingera!
I vardagsrummet sitter pappa och farfar
Maré(Faster) och hennes katt ser båda lite bakom ut
Jag. Och Nicklas strumpa.

Ybuss

"Det rätta valet för dig som inte har ett liv att hinna med"

Packning pågår

Så här kommer jag måsta gå klädd när vi ska till klagomuren. Jag får inte visa axlar, överarmar eller benen ovanför knäna. Vid klagomuren och i vissa kyrkor får jag inte heller visa översidan av huvudet, vilket sjalen är till för att dölja. För en semester utomlands har jag en jäkligt liten väska att packa i. Framför allt med tanke på hur mycket kläder jag behöver ha på mig på samma gång. Känns som att handduken jag packade ner först tar upp halva resväskan. Nu är det dags att fylla den andra halvan. (Tack så mycket för lånet av sarongen Jossi!)

Tvångstankar

Jag har onekligen mycket tvångstankar. Inte så otroligt läskigt många om man jämför med hur det var när jag var tonåring, men tillräckligt för att jag ska kunna underhålla människor med att berätta om dem.

I alla fall fick jag ett påskägg av mamma och pappa i onsdags på grund av att de reste till Stockholm då så det blev lite i förskott. Jag är ju ett godismongo så det var ju en självklarhet att jag inte skulle lyckas hålla mig fram till lördag. Men då gjorde jag en smart sak. Jag grundade en tvångstanke. Överenskommelsen jag gjorde med mig själv var att om jag lät bli att äta av påskäggets innehåll fram till lördag(Läs: Idag) så skulle min resa till Israel/Palestina gå bra. Planet skulle inte störta, jag skulle inte bli sönderbombad. Det här medförde ju så klart att jag inte har snattat en enda godis från påskägget.

Så tvångstankar går alltid att vända till bra saker. Just nu överväger jag att skapa tvångstanken att bussen ner till Stockholm på måndag kommer köra av vägen om jag äter något mer godis innan dess.

Påsklov

Så har den underbara högtiden påsk inletts med Skärtorsdagen. Den här högtiden känns så otroligt viktig för min del, som icke troende längtar jag alltid efter att få fira att Jesus återuppstod. Verkligen.

Men det är lov! Jag ska alldeles snart lägga mig och sova en stund för att fira att jag är ledig, jag är helt otroligt trött.


Ovan är min kyckling som jag gjorde på påskpysslet som vi hade med ungarna på Unga Örnar i går. Ledare måste också få pyssla lite. Jag gjorde överkurs och tvinnade ståltråd och gjorde små glasögon och fingervirkade en halsduk till min kyckling. Jag förstår inte varför jag inte var bra på att pyssla i grundskolan, nu mer går det ganska bra.

Rekord

En fullvärdig sminkning på 7 minuter. Nytt rekord, baby!

It's on

På tisdag åker jag till Israel/Palestina. Jag borde vara nervös, men det är jag inte. Jag tror jag kommer bli det på planet och fundera över vad fasen jag gör. Under den senaste månaden har ungefär 60 personer blivit dödade i bombattackar och beskjutningar. Men det går bara inte in att jag kommer vistas i det här området om mindre än en vecka. Dom vise som följer med mig på resan förklarar att jag inte behöver vara så orolig, det mesta händer vid Gaza och vi kommer troligen inte besöka det området på grund av riskerna. Fast faktumet att det inte är många mil till Gaza från Jerusalemn borde göra mig lite orolig dock. Israel/Palestina ligger på en yta som är ungefär lika stort som Småland.

Jag kommer i alla fall försöka uppdatera bloggen så gott jag kan. Det kommer finnas 3 datorer på hotellet vi ska bo på, men med tanke på att vi är 20 som reser så tror jag inte att jag kan räkna med stor tillgång till dom.

Snart är jag där.

Jäkla citykids

Alla som säger att det är dumt att vara rädd för mörker för att "dom du inte kan se kan inte se dig" har nog aldrig varit på landet. De flesta rovdjur har utmärkt mörkerseende.

Nicklas får gå ut med hunden i stället.

Illustrerad vetenskap har svaren

Alla som gissar på att jag inte har något luktsinne räcker upp handen.

Formel 1

Man får inte göra två inlägg så här nära varandra enligt mina bloggetiska regler, men det bryr jag mig inte om. Jag kom på att jag glömt att skriva om helgens stora händelse: Formel 1 är tillbaka! Äntligen börjar en ny säsong!



Och jag är så himla kluven. Jag älskar Ferrari-teamet, framför allt Michael Schumacher var ju min gud. Men förra året förändrades det där. Det var första säsongen utan Schumacher och Kimi Räikkönen som tog över som förstaförare för Ferrari-teamet gjorde bort sig i de första loppen och det såg ganska mörkt ut för teamet. Samtidigt dök Lewis Hamilton upp. Det var hans första säsong inom Formel 1 och enbart 23 år gammal erövrade han hela tävlingen. Inför sista loppet ledde han och enda möjligheten att han skulle förlora var att han hamnade under femte plats och att Alonzo eller Räikkönen hamnade på prispallen. Han bromsade på sig redan i första varvet och när han äntligen kommit ikapp havererade motorn, troligen på grund av sand i insuget efter att han bromsat på sig ut i sanden, och han blev stående en kort stund i våra mått mätta men en lång stund i en sport där de kör i över 300 km/h. Han lyckades inte ta sig till den plats han behövdes, även fast han lyckades ta sig upp till en overkligt bra plats från det läget han var i.



I alla fall så kände jag mig smått ledsen trots att mitt team, Ferrari, vann VM 2007 med Kimi Räikkönen. Så jag har kommit till en hemsk slutsats. Jag håller nu mer på Lewis Hamilton som person men på Ferrari som team, även om min kärlek för Lewis Hamilton har blivit lite starkare än tänkt.

Så mitt hopp inför framtiden i den här sporten är att Hamilton tar över som förstaförare för Ferrari inom några år. Nu ska jag avsluta det inlägg som skulle vinna i en opinionsundersökning som mitt allra tråkigaste. Jag har en känsla av att jag är ensam i mitt intresse för F1.

Efterbliven

När Filip och Fredrik står och dansar med gamlingar i sitt program "100 höjdare":
"This is what we in Sweden calls Carolina Gynning-tv"

Gud vad snygg frisyr vi har

Jag har alltid hatat Filip och Fredrik fram till "Boston teaparty", jag hatade Alex Schulman tills hans blogg lades ner och jag började läsa hans krönikor på Aftonbladet och jag har aldrig gillat Kitty Jutbring (som jag till och med har samma frisyr som, även om jag skaffade den innan mitt hat övergick i kärlek plus att hennes är puffigare i luggpartiet) tills jag började läsa även hennes krönikor på Aftonbladet. Varför är jag så himla efter, kan jag aldrig prova hoppa på en trend innan den är ute?

Och det är först nu jag tycker leggings är snyggt. Men nu är det ute.

Sponsorer

Det är helt knäppt att vissa av de som bloggar kan tjäna miljonbelopp varje år på vad de skriver. Eller ja, det kan du i alla fall om du är under 20 och är sjukligt intresserad av mode. De får dessutom massor av produkter från företag hemskickat för att företagen hoppas att bli omnämnda i bloggen.

Jag tänkte i alla fall göra en liten lista (Gud vad jag älskar att göra listor!) över företag som kan få sponsra mig, så att marknadscheferna när de som vanligt läser min blogg under morgonkaffet får en hint om att jag är lättsåld.

1. Coca-Cola Light. Jag ses alltid med en halvliters cola light i handen, folk har börjat påpeka att jag borde bli sponsrad eftersom jag är en levande reklampelare. Så Coca Cola, kom igen, var inte oresonliga. Minst 100 personer om dagen skulle få reklam genom att jag hade fri tillgång till det.

2. H&M. Jag köper mycket kläder hos er. Jag kan helt klart smyga in lite reklam för era kläder i den här bloggen. De påstås inte vara av bäst kvalitet, men jag är faktiskt nöjd så satsa på mig.

3. Swedish Match. Jag har ju en Ettan-dosa med mig dygnet runt, överallt. Dessutom har jag flera personer i min närhet som har "slutat" som jag brukar bjuda vilket bara ökar min marknadsföringskraft eftersom de då aldrig blir av med nikotinsuget och då kanske väljer Ettan som är erat märke i stället för Granit, Kronan eller något sådant.

4. Billys panpizza eller Gorbys piroger. Jag lagar inte mat. Det medför att jag bara äter sådan skit. Med lite sponsring kan jag sluta kalla det skit och lägga tonvikt på att jag gått ner massor i vikt medan jag ätit det och att det därför skulle vara nyttigt. Smart.

5. Värkmedicin. Företag som marknadsför den medicin jag äter för min whiplash kan få ge mig gratis medicin och jag kan marknadsföra den. För att inte åka dit på langning eller något så skriver jag inte medicinnamnet, företagen själva vet nog vilka mediciner som kan tänkas fungera.

6. Larson!. Serietidningen som jag slavisk köper varje månad. Jag älskar Larson!. Jag ska gifta mig med alla som gör den tidningen. Jag berättar för alla jag känner hur otroligt bra den är, och jag har tvingat minst 5 personer att inse hur underbar den är nu. Ge mig en gratis prenumeration så tvingar jag 10 till.

7. Böcker. För att göra det hela billigare kan jag faktiskt nöja mig med gratis pocketböcker så slipper ni förlora stora summor.

8. Lägenhet. En schysst bostadsrätt i innerstan i Stockholm HSB?

9. Hudkräm. Någon som gör en schysst hudkräm, gärna med aloe vera, som fungerar bra på torr hud? Jag smörjer in mig typ 10 gånger om dagen, så mitt hudkrämsmärke får mycket reklam.

Mer finns. Men en oseriös lista blir inte längre än så här på måndagsmorgon.

Lördag kväll och allt är lugnt

Mer än 150 besökare den senaste veckan och jag är bara skyldig till 6-7 stycken av dem. Vari ligger problemet att kommentera så att jag får veta om jag är inne på BlondinBella-spåret eller det rätta spåret med vad jag skriver?

Fel låt vann för övrigt melodifestivalen. "Hero" är så oerhört intetsägande.

Några av de bästa textraderna som går att finna i låtar

1. There's more to living than only surviving. Maybe i'm not there, but i'm still trying.
Staring at the sun - Offspring

2. I dream about movies they wont make of me when i'm dead
Bed of roses - Bon Jovi

3. Always one more try, i'm not afraid to die
Heart of steel - Manowar

4. Oh, and there we were all in one place, a generation lost in space with no time left to start again.
American pie - Don McLean

5. So many adventures couldn't happen today, so many songs we forgot to play
Forever young - Alphaville

6. För den som proppar magen full och läppjar vin för gommens skull blir ändå bara grus och mull trots alla sina pengar.
Far - Allan Edwall

7. Life gonna suck when you grow up and then you gonna die.
Lifes gonna suck - Dennis Leary

8. The dreams in which i'm dying, Are the best I've ever had
Mad world - Gary Jules

9. Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå, men herregud jag kan få bättre än så.
Aldrig nöjd - Veronica Maggio

10. Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall. För om man drömmer om Paris hamnar man på något vis likt förbannat i Hudiksvall.
Pessimistkonsulten - Euskefeurat

Nollvision

Regeringen har tagit fram en lysande nollvision mot självmord. Hur tänkte de genomföra detta? Ska Maud Olofsson patrullera broar som är kända för att många hoppar från dem? Ska Fredrik Reinfeldt hålla span på träd där många hänger sig? Ska rakblad förbjudas?

Skum nollvision. Väldigt skum.

The mysterious ticking noise

Ungefär den roligaste videon som någonsin blivit upplagt på Youtube. Det tycker man i alla fall om man har dålig humor och är ett inbitet Harry Potter-fan.

Dubbelmoralens hjältar

Jag är så jäkla kåt på kvällstidningar. Det slutar ju ofta med att jag skriver om något jag retat mig på i dem, så för att inte göra någon besviken ska jag behandla ännu en förekommande sak i kvällstidningarna; Hjältar.

I går kväll läste jag en artikel om en tjej i en butik som brottade ner en kvinna som hotade henne med kniv och ville ha dagskassan. Hon var en riktig hjälte enligt tidningen i fråga.

I dag är den stora nyheten svenska Tobbe som gav sig in i ett eldhärjat hus i Norge för att rädda en barnfamilj.

Grejen är bara att alla butiksanställda, även jag, får tydliga instruktioner om att alltid ge rånarna exakt vad de vill ha och larma enbart om det inte finns direkt fara för någons liv i samband med att man gör det. Och alla brandmän jag haft äran att träffa har poängterat att man aldrig ska ge sig in i brinnande byggnader där man inte vet omfattningen av branden, framför allt på grund av att det försvårar brandmännens arbete med att veta hur många som egentligen befinner sig i huset och även för att man sätter sitt liv på spel.

Därför tycker jag det är en jäkla dubbelmoral att kalla dom här två hjältar, det bidrar bara till att det glorifieras att riskera sitt eget liv. Okej, till och med jag är sjukt imponerad av killen som lyckades rädda några barn i branden, men varför i helvete riskerar man sitt liv för pengar som man själv inte äger? Man riskerar inte bara sitt eget liv, utan även de som befinner sig i butiken hamnar i fara om man börjar provocera en labil person med ett vapen.

Inget av det tycker jag dock media ska beskriva som hjältedygder eftersom det är något som försöker motverkas från både arbetsgivare och från räddningsverket.

Geografi

Carola skyller på att hon inte vann för att Nordman faktiskt hade hemmaplan där uppe i Kiruna. Han är från Gävle.

Hur kommer det sig att ingen i södra Sverige har en aning om Norrland medan vi ofta kan peka ut väldigt många städer i södra Sverige? Vi har ju dessutom färre städer på en större yta, så hur jävla svårt får det vara?

Halleluja!

På Aftonbladet idag kan man läsa om stackars Carola som inte gick vidare. Det påpekas inte så sällan i artikeln hur jobbig den här tiden varit för henne och hur mycket hon grät i går. Dessutom står det mycket om hur elaka media varit mot henne, det är som att hon hade blivit bränd på bål minsann!

Jag tror inte Carola reflekterat över hur alla homosexuella kände det när hon gick ut och berättade att de kunde bli "friska genom förbön". Eller hur tjejen som satt i publiken på "Allsång på Skansen" kände det när hon fick en blomkruka i skallen eftersom Gud bad Carola kasta den. Eller hur jobbigt vi vanliga människor tycker det är när en tant som ser ut att vara i min ålder utseendemässigt hela tiden går ut och predikar om saker som är rätt enligt bibeln(Är verkligen botox tillåtet i bibeln?).

Hon tar sig ständigt rätten att berätta för allt och alla om det som är RÄTT. Nu är det vår tur att berätta för henne vad vi anser om hennes förlegade fördomar och äckliga självgodhet. Om det innebär att hon gråter en kväll så är det ett pris jag är mer än villig att betala.

Som Nordman så klokt sade till Expressen; Svenska folket kommer inse att sunda värderingar borde vinna över sjuka åsikter. Och så blev det. Tack och lov. För Nordman är inte bara sunda, utan de hade även ett underbart bidrag som jag hejat på sedan jag hörde det första gången.

Underlig företeelse #285

Okej. Nu har jag ätit korvar, äpplen och druckit alkohol under det senaste dygnet {Nej, inte hela) och har rasat i vikt. Jag har lägre BMI än jag någonsin haft sedan BMI blev uppfunnet. Hurra för mig, bu för min kropp.

Underlig företeelse #284:

På loven har jag en väldigt udda ovana. Lov-anorexi. När jag inte har ett schema att följa och inte gör saker som kräver att jag ska vara på topp så slutar det alltid med att jag glömmer att äta. I går åt jag ett mål mat och två raggmunkar, i dag har jag inte ätit något. Det är inte så nyttigt, jag går upp i vikt av det. Vilket är ganska underligt. Folk runtomkring mig gnäller alltid om att de går ner i vikt när de inte haft tid att äta ordentligt, men för mig är det alltid tvärtom, min kropp bestämmer sig för att den hatar mig och lägger på två kilo. Äter jag däremot 3 mål mat och mellanmål och toppar det med lite godis eller chips och håller på så några dagar så rasar jag i vikt.

Jag måste orka ta mig till affären. Det är jobbigt.

...

Dödsångest är de levandes privilegium.

Melodifestivalen

Alla som tycker att Charlotte Perelli är läskig räcker upp en hand

Vilken kväll!

18.00 Kvällen börjar med sinnesrogudstjänst tillsammans med Sanna och Marina. Jag, super-ateisten, på en gudstjänst?! Ja. Så var det. Och jag trivdes, det var faktiskt helt underbart. Det var på missionskyrkan med mycket folk som jag känner från skolan och med en härlig stämning. Dom har inte som tvång att man måste tro på Gud eller ens vara medlem, man får bara komma dit och lyssna på härlig musik, höra på människors berättelser om sina livsöden och sjunga tillsammans. Sinnesro var ordet.

20.00 Hinner precis till melodifestival-tittande hos Linda. Först sitter Marina och Sanna med ett tag, sedan går de på förfest. Efter deras sorti blir det mycket prat om allt, alla och inget. Jag får filmen "Candyman" återberättad för mig och bestämmer mig för att aldrig se den.

01.15 Lämnar Linda och beger mig ner till Gennys för att umgås ett litet tag med fyllona. Nog för att Marina och Sanna inte var jobbiga, men resten! Det puttades, tafsades och var helt galet där inne. Minst 3 killar sökte obehagligt intensiv ögonkontakt, så där så att man nästan känner för att få någon att följa en hem för att man är rädd.

02.15 Minikrogen har inte god mat. Det skiter vi i och äter där tillsammans med två killar vi råkade hitta, Mattias och Pettri. Jag är road av samtalet och läser en riktigt schysst artikel om Formel 1 i en tidning jag hittar.

03.20 Hemma!

Vem fan stjäl jackor?

I går försvann min jacka från skolan. Med mitt helt jättenya headset som jag fick tillbaka i fredags efter att ha reklamerat mitt gamla. Jag var jätteglad över att äntligen kunna lyssna på radio igen, det går inte utan headsetet.

Totalt var det 1000:- som försvann i och med jackstölden. Och varför? Hur många procent av Sveriges befolkning kan ha min jacka? Och vem vill ha den? Den är välanvänd och smutsig men den är min och jag tyckte den var fin.

Jag hoppas verkligen att personen som tog den kommer på att den inte har någon användning av den. Lämna den bara i något hörn på skolan så behöver ingen veta vem som är kleptoman och inte. Och seriöst, mitt headset sedan, vad behöver man det till? Det där följer med alla nya mobiler av mitt märke, så har man en mobil som det funkar till har man även ett sådant headset.

Fyfan vad onödigt!

Är huvudet dumt...

Klockan är halv sex och jag är redan bakfull, trots att jag varit på efterfest tills nu. Det är roligt att ha varit på fest, på krogen och på efterfest med nya människor i alla fall. Verkligen. Trots att jag kommer vilja skjuta mig i huvudet i morgon, helt säkert, eftersom jag planerar det redan nu.