Min lägenhet är 37 kvadratmeter liten. Ungefär i samma storlek som en mindre husvagn. Trots det så försvinner saker spårlöst. Jag letar på alla ställen om jag någonsin är på och undersöker om sakerna kan ha hamnat under något som finns vid dessa platser. Men ändå försvinner saker. Ibland kan det vara en hel påse papiljotter(Skittöntigt) och idag är det en liten burk antibiotika-salva. Jag behöver verkligen den där salvan, små delar av mitt ansikte är väldigt svullet och ont.
I min jakt så letade jag under soffan till sist. Kröp in under bordet och lade mig på magen óch kollade in. Och där somnade jag. Vaknade för en liten stund sedan av ett sms. Och konstigt nog blev jag ganska sur på personen som sms:ade. Det var skönt där under bordet. Som i en liten koja, en sådan där som jag alltid byggde under bord när jag var liten nog att sitta upprätt under dem. Och det var verkligen terapi för ryggen som är lite mör efter att jag har stått upp i över 9 timmar.
Nu ska jag leta vidare efter salvan. Och jag ska nog kolla under soffan igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar