Många hör av sig för att kolla att jag inte sitter och deppar ner mig totalt. Det är väldigt omtänksamt, men faktum är att det är förvånansvärt lugnt. Jag har förstått under en tid att det var tvunget att bli ett slut innan det spårade ur helt men jag har dragit mig för det just för att jag trodde att det skulle kännas hemskt. Men befriande nog känns det riktigt bra. Jag kommer sakna stunderna då någon håller om mig medan man slötittar på tv och flera av de personerna som försvinner i och med det här avslutet, framför allt de yngre personerna, men resten... var nog inte så bra.
I kväll ska jag på en fest som ser ut att bli riktigt stor med mina kära gamla skolkamrater från folkhögskolan. Jag har sällan så roligt som när jag är med dem så det här bådar gott. Jag har en liter sprit och jag tvekar inte att använda den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar