Min nacke tar kål på mig. Jag har fortfarande lika ont efter olyckan i slutet av januari och jag är ständigt beroende av att läkarna skriver ut värkmedicin åt mig. Ibland kommer de på att det inte är bra att gå på värktabletter, men samtidigt varken vill eller kan jag bli sjukskriven och samtidigt har de ingen annan hjälp att erbjuda. Jag är så less på att ständigt vara beroende av deras goda vilja. Jag vill självklart vara smärtfri även utan värktabletter, det är min högsta dröm. Jag tycker inte det är kul att ta upp deras tid var och varannan vecka.
Jag är dessutom otroligt less på sköterskorna som bokar in mina tider till min husläkare.
Jaså, det gällde bara värk. Det är inte akut. Vi har en tid om en månad. (Men jag behöver värktabletterna för att kunna leva normalt med skadan, kan jag inte få en telefontid?) Varför har du inte bokat tid tidigare? (För att min läkare vägrar skriva ut tabletterna om det inte gått tillräckligt lång tid sedan jag fick dem senast) Och sedan blir sköterskan i andra änden oftast irriterad och lovar att lämna en lapp. Sedan har jag på ett magiskt sätt ett recept utskrivet utan att ha fått prata med min läkare, än en gång.
Jag fick ju komma till en sjukgymnast några gånger och hon kunde erbjuda akupunktur som smärtlindring. Så det provade vi. Och så visade det sig att det är nickel i nålarna när jag fick stora utslag runt varje nål, det hade hon glömt fråga om. Så den utvägen är stängd om jag inte vill gå till en privat akupunktör två gånger i veckan och först och främst betala hutlöst för att få akupunktur och sedan betala extra för guldnålar. Min ekonomi håller inte för det.
Ungefär 4 månaders väntetid kvar tills ortopeden tar emot mig. Då har jag gått med det här i ett år utan någon vettig hjälp. Då måste något hända.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar