Röstbortfall och näsblod

Jag är än en gång förkyld. Jag slapp undan förkylningar under hela vintern, men sedan kom den där då jag fick närmare 40 graders feber och var riktigt dålig och efter den har jag fått små och mindre vidriga slängar hela tiden.

Just nu har jag en variant som kommer med heshet och visst röstbortfall och det har varit särskilt spännande eftersom jag jobbat de senaste fyra dagarna. I går kväll nådde det sin kulmen genom att jag i början av kvällen i stort sett tappade rösten. Man tänkte att människor skulle tycka att det var lite lagom synd om mig, men icke, flera var sura över att jag inte kunde prata helt tydligt, även om det faktiskt var hörbart. Det verkade som att de trodde att jag drev med dem eller så tyckte de väl bara att jag kunde skärpa till mig. Det kunde jag dock inte, men jag drack litervis med vatten och till sist började rösten komma tillbaka så att mitt tal blev lite lättare att förstå.

Då började jag blöda näsblod i stället. Inte så där gulligt lite så att jag fick lov att ha en tuss i näsan, utan så där ofantligt mycket så att det bara flödade ner för munnen och hakan och droppade ner på tröjan. Det medföljde att folk blev ännu surare. Det var ungefär vid den punkten jag bestämde mig för att dö. Dock kom det så mycket kunder att jag aldrig hann verkställa den planen.