lördag, september 19, 2009

De nya kändisarna

Förr i tiden beundrade man folk för att de kunde något. Kändisarna i mitten av 1900-talet var duktiga på sport, kunde sjunga eller var allmänt trevliga personer som passade som programledare och värdar. Nu har det blivit lite annorlunda. Ju mer odräglig man är ju mer känd blir man. Men med den senaste tidens största kändis har gränsen passerats. Man kunde tycka att det var nog att någon blev känd för att den mobbade andra i en djungel eller för att den bloggade om mode, men nu har hemmafruarna kommit på tapeten.

I "Svenska Hollywood-fruar" får vi möta Anna Anka (Nej, inte Arne Anka) och två andra hemmafruar som lever på sina rika makar. Anna Anka är nu med i tidningarna dagligen, hon har blivit en kändis att räkna med. Jag förstår bara inte varför. Varför ska vi beundra en människa som inte gör något? Hon lever på sin man och har ett litet hov av tjänare! Inte så jäkla beundransvärt om ni frågar mig. Att hon dessutom kommer med kommentarer om hur jämställdheten skadar förhållanden och vad hon anser om kvinnligt och manligt gör ju inte saken bättre, människan är ju helt hjärndöd och det ska vi se upp till?!

Herregud, är det bara jag som har behållt förnuftet genom mediabruset?!

1 kommentar:

Northgrove sa...

Nej, det är jobbigt med sådan här hype och debatt som uppstår kring ämnen som knappt ens är debatterbara. Hon kommer som sagt med en massa åsikter, men det är ju uppenbart att de är helvrickade, så varför ska VI blanda oss i? Jag förstår inte... Hon lär ju inte ändra uppfattning heller, eftersom hon som sagt är så blåst.

Ibland undrar jag om hon inte bara försöker rättfärdiga sina misstag i livet. Intala sig själv och andra att hon gjort sina rätta livsval, när hon hamnat i ett sådant dåligt förhållande. Det skulle inte förvåna mig om hennes man inte låter henne leva som hon vill, men att hon blivit kärleksblind och då hellre ser det som rätt och försvarbart. Då kommer hon ju åtminstone att gå framåt med äran i behåll, kanske hon tänker. För inte ser jag vilken sorts livskvalitet man har om man ständigt blir uppvaktad och har sin plats i hemmet. Bekvämt, ja, utvecklande, nej.