Ikväll är det bara jag och Simon, ensamma i vildmarken. Simpelonius är den enda killen för mig, han ger mig ohämmad kärlek och är den enda som visar ren lycka varje gång vi möts, om jag så varit borta en timme, sovit en stund eller varit borta i en vecka är han alltid lika glad över att återse mig. Vi älskar varandra, Simon och jag.Allra mest älskar vi varandra då vi sitter i soffan och han stryker huvudet mot mig och buffar några gånger för att få min uppmärksamhet och sedan sätter sig så att jag får klia magen samtidigt som han klappar tillbaka genom att slicka mig på armen. Och han älskar mig mycket när jag ger honom en ny nalle som han kan döda och gosa med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar